Nu har vi efter 2½ år skaffat en hundbur till Tyra. Det är ju bra att ha om hon ska sova borta eller på semestern eller när man flyttar till nytt. Min pedagogiska tanke är då att hon är trygg i buren efter att ha vant sig med den här hemma. När jag kom hem med den (begagnad o köpt på blocket av en RR-ägare) så var Tyra mycket uppspelt o undrade vad det var för kul grej som luktade så spännande. Jag fällde upp den o hon fick själv nosa o kika på den. Jag la in hennes madrass o gav henne en vomgodisbit. Den åt hon upp snabbt utanför buren o vankade sedan runt o ville inte gå in. Till slut efter att vi inte löste hennes problem med sin förlorade madrass så gick hon in i buren o la sig där. Det var visst inte så tokigt...

Hon ska nu få sova i den utan att jag stänger den på flera dagar. Sedan kanske jag kan göra det men eftersom att hon är ovan så tar jag det hellre lugnt. Har ju lärt mig att man tjänar på det...  :-)

Men hon verkar ju inte vara helt anti. ska nog bli bra hoppas jag!

MIn stackars bebba hade en dubbelt så stor tutte igår. Vi var på utställning o tittade o hejade. Det tar ju alltid så himla lång tid innan det bli dax så vi strosade runt o kollade på andra ringar, vi skulle se rottisar. Sean satte vi oss ner för att kolla lite i en ring o vad fick jag då se....

Tyra hade fått en fästing på nedersta tutten. Jag trode först att det var en stor fästing som var röd men vid en närmre titt så jag att det var en liten men att tutten var irriterad o röd samt lite svullen. Panik!!!!!

Jag som ALDRIG brukar ta bort fästingar med fingrarna beslutade mig för att göra det eftersom att det skulle dröja innan vi kom hem samt att den satt på ett känsligt ställe. Jag tog tag o drog dän den men... Huvudet på den jäveln satt kvar. Så det var bara för mig att bita ihop tills vi kom hem. Då fick  Tyra lägga sig på rygg medan Janne o jag opererade. Det är ju otroligt hur jäkla hårt de sätter sig. Vi fick bort nästan allt men en liten bit är kvar. Har nu tvättat o sett till att det är rent. Hon ser inte ut att ha besvär plus att rodnaden o svullnaden har minskat. Så nu får vi hoppas att det gick bra ändå. Har ju inten lust att amputera tutten! Fattar inte varför de där jäkla krypen ska existera över huvud taget...

Idag lyckades jag o Veronica hitta en tid som passade oss båda. Vi har länge försökt träffas med våra RR så de ska få leka men det har varit svårt.

Vi möttes i parken o gick sedan en sväng runt ån o hästhagen. De två leker så himla bra. Det är jättekul att se. O idag var det verkligen ös o fart på dom. Digger som skuttar runt i vatten oberörd fick igång Tyret också så de var himla fina när de var klara... inte!!! Men det ska väl synas att man har lekt o haft kul...

De lekte in i det sista så Tyra fick leka av sig riktigt ordentligt!

Väl tillbaka hemma blev det en dusch!

Hur som helst så är det såå kul att ha någon RR nära som dessutom leker så bra med Tyra. Å så är matten inte så dum att umgås med heller :-)

Innan vi skiljdes åt agerade hon åter igen domare (så som här om dagen) o kände på Tyra medan jag ställde upp henne o tecknade med handen + godis. Det gick jättebra. Tyra verkar inte bry sig ett dugg. Kanske har det också att göra med att hon gilla Veronica som ju har en sån kulig lekkompis.

Men det ska väl prämtas in ordentligt så att vi kan börja öva på okända sen...

Igår kväll var Tyra med Janne o mig på en musikal/teater i riseberga amfiteater.

Hon fick dock endast vara med första akten eftersom att hon gärna hade varit med på scenen o rätt ut intrigerna. Vi satt ganska långt bak eftersom att hon var med. Hon låg så bra mellan oss men tröttnade till slut. Hon satte sig då upp och tittade nyfiket på vad som skedde där fram. Emellanåt höjde ju skådespelarna rösterna o argumenterade högt. Tyra satt då med huvudet på sned och tittade ivrigt. Man kunde nästan se hur hon försökte förstå vad skom pågick. Hon tittade o la huvudet på sned o vred på sig som för att förstå vad det var hon egentligen såg.

Eftersom att amfiteatren ligger i skogen så var skådisarna tvungna att gå bakom scenen i buskarna vilket Tyra hade stora svårigheter med. Hon muttrade till lite då och då när hon hörde eller såg något.

Efter en bra stund slappnade hon av och låg lugnt medan första akten började lida mot sitt slut. Sedan efter pausen fick hon vänta i bilen. Tror att det var bäst för henne. En akt räckte nog som mental träning för henne.

Jag började fundera lite på hur det är att ha hund i stan nu när jag läste Karmas blogg ang. katter.

En hund har verkligen inga stora previlegier. De får inte vara lösa i stan, inte i parker, inte i motionsspår o inte i skogen. Åtminstonde inte när o hur som helst. I många andra länder finns ju faktiskt hundparker. (hur bra det sen funkar är ju en annan femma) En hund i Sverige får (om jag fattat rätt) vara lös om den är under sådan uppsikt o kontroll som om den vore kopplad. Dock ej i skog den tid då djuren precis har fått barn. O sen är det ju vissa speciella regler inom kommuner o dyl. Men detta är det inte alla som förstått. Jag kan förstå om man är rädd o inte vill att hunden ska komma fram. Det måste ju alla respektera oavsett vad o vem det gäller. Jag låter aldrig Tyra springa fram till någon men däremot får hon gå lös mycket. Möter vi någon kallar jag in henne så hon går "fot" med mig. Hon går lös där jag anser det okej o där jag har uppsikt över vad/vem som kommer. Det är ju jag som har ansvaret o så länge jag sköter det så borde man få ha dom lösa.

Vart ska hunden annars kunna göra av med all energi. Det är klart att agility, spår, lydnad o annat är bra men ibland vill hunden bara få springa av sig o busa, kanske med en annan hund.

Det finns så mycket surt folk som inte accepterar något betr. hund. Däremot får katter o andra vilda djur göra precis som de vill.

I våras fick jag o Sarah utskällning av en gubbe när vi gick utefter svartån. Han blev arg för att fåglarna skulle få ungar o hundarna skulle jaga dem. Nu är det så att Tyra  sällan jagar fåglar. Vi går där så ofta att hon vet o har vant sig vid att det är änder lite var stans. Kan inte vi hundägare få ta eget ansvar för våra hundar. Det är väl upp till oss att veta vad som gäller. Varför måste Örebros alla pensionärer springa runt med pekpinnar om hur man får o inte får göra ENLIGT DEM?!?  Jag har även fått skäll av en kärr.. dam som tyckte att det var så förskräckligt att "vi" inte plockade upp hundbajset efter oss. Nu råkade det ju vara så att min hund luktade vid staketet in till hennes kolonilott vilket hon tydligen inte kunde göra utan att vi skulle bli oskyldigt anklagade för en gammal hundlort som låg brevid oss. "Jäkla kärring!!!"

Jaa, suck! så är det nog. Någon måste de ju gnälla på. Synd bara att vi hundägare som sköter det på ett bra sätt ändå får ta skiten.

Nu ska Tyra o jag ut o förpesta tillvaron för pensionärerna = vi ska ut o gå en promenad!

Tyra blev sååå trött efter dagen med Leia. Tänk va lite sol o bad o så bästisen kan göra....

"Skönt med soffan för mig själv" säger Tyra!

Vilken härlig sommardag!

Idag skulle Tyra träffa Leia o leka en sväng på en promenad. Men vi mattar tyckte att det skulle passa bättre med en liten sväng så de kunde leka av sig det värsta så att vi sedan kunde åka till nån sjö o bada.

Och så blev det....

Vi åkte till Säbylund efter en liten sväng med två mycket leksugna vovvar!

Väl där hittade vi ett jättebra ställe där vi var ensamma så hundanakunde leka lösa. Det blev ett riktigt race! jag hhar nog aldrig fått skaka av handduken så många gånger på så kort tid >:-) De for upp o ner i vattnet och sedan runt runt runt. Kändes som att målet var att skvätta så mycket grus o sand på oss som möjligt. Till sist lugnade de ner sig o la sig var för sig för att vila. Men efter en inte alls lång stund kom Leia ÅLANDES för att komma LITE närmre Tyra. O så var de igång igen, tills.....

De förvandlades till två blodtörstiga monster! åtminstonde lät det så när ett par kom o tänkte lägga sig där vi var. På VÅR ö!!!! Det gick inte att acceptera enligt våra fyrbenta som morrade o skällde en bra stund. Annars är det bara Tyra som är vaktig men nu hängde Leia på o drog till o med igång Tyra några gånger. Hoppas bara inte att Tyra lärt polan hur man INTE ska göra! Paret trotsade protesterna från våra trogna o la sig en bit bort men på samma "vik". Morrandet gav sig till sist o vi njöt i solen men med kopplade hundar tyvärr!

En mycket skön dag blev det i alla fall. Kuligt att Tyra fick med sig en kompis till stranden. Hon är ju en riktig badkruka så hon behöver puschas för att simma. Tror att hon gjorde det ett par gånger när de jagade pinnar. Men oftast stod Tyra kvar där hon bottnade medan Leia hämtade pinnen. En riktig fegis. Hoppas det blir fler gånmger så Tyra få lite mer terapi...

Tänk vilken människa! Men man undrar ju lite...

Måndagar kl 20.00 är en viktig tid för matten Anna. Då är det "Mannen som kan tala med hundar" på tv 4+.

Hur som helst så märker man tydligt hur viktigt det är med sin egen sinnesstämning. Han pratar ju jämt om hur viktigt det är att vara lugn och känna att man är ledaren för att sedan vara det i praktiken också.

När jag var ute med Tyra på kvällspromenad så sträckte jag på mig o markerade med mitt pekfinger att jag inte ville att hon skulle gå framför mig utan bakom. (det är ju så flocken skall göra emot sin ledare) Hon saktade direkt ner. Jag gick då emot henne med rak rygg, då satte hon sig med öronen bakåt. När jag sedan sträckte på mig ytterligare lite o tittade på henne så la hon sig ner. Sedan komunicerade vi tyst med varandra en stund under promenaden. Hon stannade när jag ville o kom så långt fram som jag ville. Det känns ju jätte kul att det funkar. Borde ju tyda på att vi har en br relation, hon o jag. Förr vet jag att jag kände att det var så tråkigt att man inte kunde föra en bra kopnversation med någon man gick med om Tyra var med. Hela tiden var jag då tvungen att korrigera o rätta, berömma o säga till henne. Men ska man göra osm jag gjorde idag så måste man ju också ha tålamod och vara uppmärksam. Missar man varandras gester o kroppsspråk så funkar det ju inte!

Hur som helst så är det ett bra o intressant program med både bra o ibland mindre bra sätt att "fostra" sin hund. Man får ta en del för vad det är. O inte minst, tänka på att det är korkade amerikaner som är hundägarna. Tänk att en del tror att det räcker att gå två promenader a' 30 min i veckan för en hund som är vuxen o full av energi. Suck! Amerikaner alltså...