Nu har vi varit på spårning. Det var ju sååå länge sen. Det var, som vanligt, Acke, Emma o Jag som var uppe i Kidsbergens skogar.

Det gick himla bra. Trots att det var ett bra tag sedan sist så skötte sig alla hundarna fint. En riktig rivstart blev det för Tyra som gjorde spår i gruset när jag kommenderade "spåra". Men hon var faktiskt duktig på att sitta o vänta en bit bort medan jag gick fram till starten. Med tanke på att det var ett tag sedan så trodde jag att vi skulle få börja lite från början. Hon spårade fint o i ett hyfsat tempo. Dock tappade hon bort sig vid ett tillfälle. Kanske hade hon vittring på klöven... Jag fick ta tillbaka henne till spåret o där gjorde hon en rivstart så fort hon hittade tillbax  o körde på fint tills klöven hittades. Extas utbröt då o svansen gick i 120km/t.

Efter spårandet tog Emma, Karma, Tyra o jag en promenad. Kalven min ville ju FÖRSTÅS leka vilket inte Karma ville...

Med andra ord fick stackars Karma träna mycket på att ge lugnande signaler samt komma in till sin matte som de tränat på att hon ska göra när hon är trängd. Tyra gav sig till sist så de kunde glatt springa o nosa o skutta i skogen. Dock var hon ju tvungen att pröva om Karma ändrat sig emellanåt, vilket aldrig blev fallet. Tyra visade hoppfullt att hon inte ville nått illa genom att, även hon, slicka sig runt munnen.

Väl aktiverade begav vi oss hemmåt. Nu sussar bebban i sin säng! :-)

Igår åkte Tyra o jag hela vägen till Vretstorp igen. detta för att lägga spår m Angelica o Qiron. När vi kom fram hade Angelica redan laggt spåren så de fick ligga tre timmar. Plus att hon bjöd på nybakta bullar medan vi väntade lite till. Så bra man kan ha det!

Tyra vet het som en galning o löpte fram i spåret. :-( Det var så länge sedan nu. Hon har ju dragit ner på tempot på sistånde. Men inte idag av ngn anledning. Hon gick dock aldrig fel så hon fixade ju själva spåret bra, även om jag fick bli argr ett par gånger pga att hon bara skenade iväg.

Vet inte vad det kan bero på. Det var ju ett litet tag sedan vi spårade men egentligen inte sååå länge sedan. Eller så ar det att det är på annan plats o med annat sällskap.

Väl tillbaka hur som helst så packade jag över mina grejor från Angelicas bil. Ni förstår att Tyret fick åka Olep Vectra i en delad bur. För första gången i sitt liv. Det är ingen favorit pga att det är trångt. men det gick o hon fick plats. Hur som helst, jag packade ur grejor o Tyra satt efter ett strängt komando "SITT". Men så fick hon se en liten kisse... o så for både hon o katten iväg. Jagskrek stanna o Nej men Tyra drabbades otäckt nog av partiell dövhet o hörde inte ett smack. Vilken ossis! Grr!!!

Men hon stannade när katten flög över ett staket. Förbannad klampade jag fram o tryckte ned min jäkla olyding i backen. sedan satte jag henne igen. m förhoppning om att hon skulle sitta still. jätte duktig men sen... när kattjä'keln kom tillbaka så... svisch! samma prosedur. men denna gång fick byrackar'n hoppa in i min bil o stanna där tills vi åkte.

Om hon dagen innan klarar att gå lös förbi gräsmattan där det sitter en hare! varför kan hon då inte detta?? Kanske för att katten så busigt (i tyras ögon) sprang därifrån o blev ett spännande byte.

Jag som inte blev så svett av spåret (som inte var så långt att gå men istället slingrigt för Tyra) men nog faan fick jag springa mig svett på slutet då istället.

Suck! 

Tänkte bara meddela om det är någon som undrar hur det har gått med råbocksjakten. Grannen/Jägaren som har "bjudit in" Tyra o mig att leta rätt på hans råbockar har än så länge inte skjutit någon. Därav lugnet på denna front. Hoppas dock fortfarande att han kommer ringa oss. Så vi får provapå på riktigt. Men jakten har ju precis börjat så så småningom kanske det blir dax.

Dyngsura åkte vi hem från skogen idag. Acke m hundar samt Tyra o jag träffades uppe vid frösvidal, där vi brukar spåra. Regnet höll sig men hängde över oss tills det var dax att gå spåren. Maja gjorde som vanligt ett bra jobb.

Tyra skötte sig fint oxå. Men när hon kommer av sig lite blir hon så ivrig att inte hitta tillbaka att hon löper på som attan. Känns som om hon tänker "fan, fan, vart tog det vägen det är väl inte slut än?!"

Hon jobbade självständigt o klarade spåret på egen hand.

Väl tillbaka till bilen var vi alla dyblöta, men jobbet var inte klart. Dobby skulle leta personspår oxå. Och det var jag som var "personen". Jag gick in en bra bit in i skogen o senare kom Acke med Dobby i täten. En riktigt motiverad gosse när han vet att det inte är viltspår.

NU slöar vi båda framför TV:n. Hoppas jägaren o grannen ringer imorron, då råbocksjakten börjar, så vi får prova påett riktigt spår!!!

Idag var nog den soligaste dagen på hela sommaren o då... hade vi planerat att lägga spår som på ett anlagsprov. Så det var ju bara att göra det.

Vi la spåren kl 9 på morgonen och åkte sedan tillbaka vid 13 o åt lunch innan vi gick spåren.

Maja började spåra o var som vanligt jätteduktig. Det blev ganska jobbigt mot slutet men hon fixade det bra. Hon är skit duktig på att gå tillbaka till spåret när hon vet att hon kommit bort sig.

Sedan Blev det Karmas tur.

Hon skötte sig oxå bra... till en början. Sedan tappade nog hon ockå orken o började fjanta runt tills matte, Emma, fick nog o avbröt spårningen. "snopet Karma!"

Därefter Tyras tur o då var klockan 16 så då hade spåret legat i ca 6tim.

Hon har ett mycket bättre tempo o gick jättebra. Jag har nu lärt mig att våga lita på henne. hon jobbade på som attan o blev himla trött i slutet. Hon hade lite svårt att hitta spåret då men kämpade sig fram med puschning. Det var ju sååå varmt för både hundarna o oss.

Detta var första gången Tyra gick på älgklöv vilket gick lika bra som rådjur.

Svettiga o totalt utpumpade lyckades vi ta oss ända fram.

Mitt under spårningen hittade Emma... badkulor?? mitt ute i skogen!!!

(vilket efter funderingar i själva verket var paintballkulor)

Sist ut var Dobby som fick skippa blodspårningen eftersom att han är så skraj. Han fick ist leta rätt på Emma som hade slängt sig i blåbärsriset.

Hua, vilken dag!!

Det blev en kall o lång dusch när jag kom hem kan ja säga!!

Idag träffade Tyra o jag Angelica o hennes boxer, Quiron. De går på samma lydnadskurs som vi. De va kul att ses efter en hel sommar ifrån varandra. Vi hade planerat att spåra lite under sommaren men det blev ju som det blev med det...

Så idag blev vårt första spår tillsammans.

Quiron var duktig o tog det lugnt i spårningen. Tänk att alla är så lugna utom Tyra. Jag skulle aldrig kunna sätta henne o sedan gå fram till starten själv först, innan jag tar dit Tyra. Men faktiskt så var Tyra himla lugn (för att vara hon) kanske har hon hajjat att det går bättre om man tar det lugnt. Hon spårade fint o gjorde inga missar. Spåret var i och för sig inte så långt samt att det inte hade legat så länge (1½tim). Men över två vattendiken gick vi o det gick bra.

Tyra är nog himla nöjd med dagen eftersom att den innehöll både spårning och lek med Quiron.

Vi ska försöka ses nått mer framöver o spåra o leka.

Ute på vår lilla kvällspromenad mötte vi grannarna på andra sidan av vardagsrumsväggen (Claes o Cristin). De är riktiga hund o jakttokar. De har en tax sedan förut och har även tagit över en liten nippertippa (nån liten långhårig pensionärshund) efter att en bekant dött. Claes är jägare och är ofta ute när det är säsong. Förra året fick vi flera rådjurs och älgklövar av honom. Dessa har vi ju använt gansla flitigt (i alla fall rådjursklövarna) så jag hoppas att vi får nya nu till hösten.

Men hur som helst... (ja kommer aldrig till sak)

Han sa att den 16:e augusti är det råbocksjakt och då tyckte han att vi kunde komma med Tyra o spåra på riktigt! (Jag hade precis berättat att hon är så himla duktig o att hon tycker att det är så kul).

Man kan ju göra sånt när man vet att djuret är dött... så att det inte blir några traumatiska händelser det första som blir när man spårar på riktigt.

Detta lät ju riktigt spännande! Men frågan är ju om Tyra fixar det... eller rättare sagt, om jag fixar det. Måste nog fundera lite på detta!

Usch va ja hatar att va förkyld på semestern!!! Man får så himla dåligt samvete för Tyret då. Så för att lindra det värta åkte jag ut m Acke o spåra. Detta trots att snoret rann o svetten kom så fort ja lyfte en fot.

Vi la spår åt varandra, som vi brukar, o så fikade vi o tjattrade lite medan spåren skulle ligga till sig. Tyra var som vanligt otålig o ville gå spåret NU! Maja o Dobby gick före så Tyra fick snällt vänta på sin tur. Maja va som vanligt jätteduktig o gick klockrent. Dobby fick för första gången ett spår där klöven hade dragits med. (han är/har ju varit rädd) Till en början fegade han lite men med mycket uppmuntran o puschning av matte så gick det galant! Svansen i vädret men ville inte gärna gå precis i spåret. Stora framsteg va de i alla fall. Duktigt jobbat Bobbo!!

Sen va de Tyras tur. Väl iväg gick det hyfsat lugnt. Fick bromsa lite men tror att hon har lugnat sig lite. Idag hade hon ju dessvärre inte gjort så mycket innan eftersom att hon har en sjukling till matte. Det blåste ordentliga vindar emellanåt så hon ringade o svajade lite. Men hon är faktiskt skit duktig o hittar själv tllbaka om hon tappar bort sig. Tror att det vid många ställen hade drivit lite för hon gick vid sidan av spåret en del. Men svajade sedan in i spåret efter ett tag. O så lyckostunden sen... denna klöv alltså! Tänk va peppad man kan bli av att hitta en snuskig o halvgammal avstympad fot!

Acke o jag flåsade oss upp genom skogen för att gå tillbaka till bilarna medan Tyret skuttade fram med klöven i ett säkert grepp i käften. Men lite flåsigt var det nog även för lilla fröken...  :-)

Själv hittade jag lite svamp under tiden ja la Majas spår så nu har ja precis ätit färskpotatis o stekt kantarell. GOTT!!

Ska lägga mig i soffan nu o slöa lite. Vill bli frisk NU!