Igår åkte Tyra, Acke, Maja, Dobby o jag till Emma o Karmas sommarstuga som ligger vid Kristinehamn. Vi åkte på förmiddan o kom fram vid 12. Väl där började ju allt som det inte ska...

Ja säger bara terriers...

Karma o Maja rök ihop o Karma blev hängandes i Maja när Acke lyfte upp henne. Såg lite läskigt ut faktiskt. Kanske för att jag inte är van med terriervovvar. Det gick dock ganska bra ändå. Maja fick märken på mgen o svullnade vid en tutte. Hoppas det inte blev mer än så, som man inte såg...

Hur som helst. tyra stortrivdes o skulle nog gärna åka dit måånga gånger till!! Hon o Emmas föräldrars Vorsteh, Astrid, lekte jätte bra. De for fram över klipporna. De kom verkligen jättebra överrens.

 När man är borta bland andra hundar såhär är det så himla kul att se hur de beter sig. Nu när jag har lärt mig lite mer om hundars signaler så såg jag tydligt hur duktig Tyra var emellanåt. Hon ville såå gärna leka men Astrid eller Karma sa iland ifrån genom att morra eller dyl. Tyra vände då bort huvudet o gick förbi för att visa att hon inte skulle gå på mer. Sen var hon dock där igen!

men men, Vill man leka så...

Vi åkte ut o la spår åt alla fem hundarna. Jag la till Karma o va lite nervös. När man lägger spår åt fröken gäller det ju att sköta sig... ;-)

Det gick dock bra trots att det var en himla berg-och-dal-bana genom hela spåret.

Tyra fick under de andra hundarnas spårning vara med Emmas mamma eller pappa. En himla bra träning för både henne o mest mig. Ja är nog lite FÖR mycket hönsmamma tror jag. Måste nog inse att det är en hund o inte en kyckling jag har...

Tyra fick ett spår som Acke hade lagt. Det var jättebra mark o snirkligt o bra. Det var dock väldigt långt och hade legat JÄTTELÄNGE. Tyra är ju van att gå spår som legat max 1½ tim. Medan det här låg mellan 4-5 tim. Så det var både långt o hade legat bra länge.

Men Tyra var såååå duktig. Hon började jättefint o hade ett så himla bra tempo. Kanske berodde det på att det hade legat länge eller att hon lekt o varit igång så hela dagen. Ett superbra tempo hela spårningen. Hon kom bort sig lite på mitten så där irrade vi runt en stund men hittade sedan rätt. Hon blev riktigt utpumpad o fick vatten säkert en 4 gånger. Man märker tydligt hur de får upp bättre luktkapacitet när de blött nosen.

I slutet kände både hon o jag att vi ville komma fram till klöven NUU!! Tyra gav mig mot slutet blickar som sa "snälla matte, vart är den där ... klöven".

Å så äntligen... hittade vi den, å som vanligt var lyckan gjord!!

Skönt att hon blir så glad. Då får hon ju verkligen en värdig belöning för mödan.

En super bra dag vet det hur som helst.

Bus, bad..., mat, fika, utställningsträning, hundprat, spårning, promenad för vissa...,

Tyra var såå trött o sov i bilen hem o nästan kröp in till lägenheten för att slänga sig på sin plats o äntligen få somna ordentligt.

Tack Emma o hälsa dina föräldrar o tacka för en jättebra dag!!

Syns kanske inte så bra men här ser ni en tjej som är överlycklig över sitt fynd... En klöv!!!

Idag fick Tyra spåra igen, till hennes stora lycka!!

Hon var som vanligt ivrig o ville helst spåa innan jag ens hunnit lagt spåret.

Det var Acke som la vårat spår idag oxå. Det är så himla mycket roligare när någon annan lägger spåret plus att  idag la jag spår åt Maja (läs hennes blogg). Tyra spårade bra men det var inte så bra skog. himla mycket upp o ner. men hon klarade det bra. Det var nog jag som hade det stora bekymret. Faan va man får plöja sig fram. O så är hon så himla het. Ska nog ha handskar nästa gång. Jag fick häjda henne i början. O när det blir blött så glider det så. Fick vid ett tillfälle brännmärken i handen. Kan nog minnas mig att det slank ut lite fula ord då... :-)

Spåret gick vid ett tillfälle ut på en väg o sedan in i skogen igen. Tyra hade nog koll o tog en genväg så hon slapp gå upp på vägen. Faktiskt så bestämde jag mig för att lita på henne o följde henne. Hon hittade rätt o genade istället till där spåret gick in i skogen igen.Dock fick vi gena igenom lite sly o gran, till mattes stora förtret...!! Men men....

Fram till klöven kom vi!

Och som alltid överlycklig!!!

Men såååååå mycket fästingar! tror nog att jag plockade minst 15 st från henne. Dock kröp alla, ingen hade satt sig utom en. Men ändå!

Funderar nu på om vi ska avansera lite o lägga över bäckar o så... Kanske anmäla till anlagsprov till hösten...  :-)

Tänk va kul det kan vara med viltspår!!

Det är något som Tyret o jag är överrens över. Idag åkte vi ut till kidsbergen, där vi brukar vara. Där hade Emma o Acke redan förberett spåren o då även vårt. Så vi var först ut. En vilde slängde sig ur bilen och var som vanligt het som en tok. Hon hade varit själv hemma innan eftersom att jag jobbat så hon hade inte fått springa av sig nått. Så lite av den extra ivern hon så tydligt visade försvarar jag med det.

Hon skötte sig fint i spåret men tempot är fortfarande för högt. Hon kör slut på sin energi på två röda...

Vid mitten av spåret tappade hon bort sig. Jag fick då roppa in henne o sätta henne. Denna gång hade jag med vatten så hon fick dricka lite... eller.... mycket! Sedan satte hon fart igen o tog då upp spåret på en gång. Jättebra spårning fram till klöven men frotsatte då bara förbi?? Hon var så focuserad (eller inte) o tyckte att det var så kul att hon bara löpte på. Sedan irrade hon runt runt o hittade inte tillbaka förrän efter en bra stund. Jag var precis påväg att ta med henne lite längre tillbaka i spåret för att börja om där men då fick hon upp vittring o hittade tillbaka. Slutligen framme slutade hon klöven som vanligt o bar den stolt till bilen.

Man ser verkligen hur mycket energi detta tar. Det vi måste focusera på är att spara på krafterna.

Nästa gång ska jag "gå av" henne så hon blir av med den värsta ivern. Så vi får se om det funkar...

Sedan var det ju dax för de andra hundarna att spåra så tyrannen fick sitta i bilen o vänta. Men det kan man väl inte acceptera enligt Tyra!!!!

När jag kom tillbaka hade min lilla älskling slitit bort den klädda plastdelen som sitter på bagageluckans insida. Lampsladdar o dyl. hängde fritt! Mycket rar liten vovve!! Matte fick då tygla sin ilska o lugnt flytta över den överexalterade byrackanb till baksätet där hon sedan fick ligga på vägen hem. Jag tror inte att det finns någon som har en sån hårig o trasig v40 som vi.

Men men, jag får väl tolka det som att hon bara tycker att spårning är kul. Å det har hon ju försökt visa lite för tydligt. Hoppas hon förstått att jag fattat!!

Så var vi hemma igen efter en förmiddag ute i buschen!

Tyra o jag har åter igen varit tillsammans med Acke o Emma med deras hundar o spårat. Som vanligt har jag en hund som är sååå sugen. En hel del gnäll o ylande innan det äntligen var dax.

Jag hade gjort ungefär ett lika långt spår som sist och med ett bloduppehåll i mitten. En hel del svängar så det skulle bli lite trixigt.

Hon var jätte duktig. Nog för att hon gärna kunde sänka farten så man slapp hejda henne men annars skötte hon sig bra. Jag trodde (som sist) att hon vid ett tillfälle hade tappat bort sig men insåg, efter att ha låtit henne fortsätta med förhoppning om att hon skulle hitta tillbaka själv, att hon faktiskt var rätt. Det var jag som trodde vi var längre fram. Bloduppehållet fixade hon bra. Hon svajade lite då men tappade inte bort sig. Däremot Virrade hon till det i slutet men jag skyller på vinden. Vi hade nämligen lagt spår efter den vind som var då men dessvärre hade vinden vridit på sig lite så jag tror att hon kom lite för långt ut o kände sedan vittring o blev då lite snurrig. Hon hade säkert kunnat gått på vittring fram till klöven men istället stannade jag henne o bestämde mig (m råd från Emma) att jag skulle gå tillbaka lite o sätta henne på spåret igen. Hon tog då upp det bra o gick i stort sätt sedan klockrent det resterande av spåret fram till klöven.

Väl framme tyckte Tyra att uppgiften var slutförd, vilket den ju var, o lekte o gnuggade in sig ordentligt i den inte allt för trevliga klöven. Men men, vad ska man säga som matte när Tyret ju faktiskt gjort ett bra jobb o bara är glad att ha hittat det vi sökte.

Nästa gång ska jag nog låta spåret ligga lite längre än en timme eftersom att hon är så het o framåt. Ligger det lite längre är hon tvungen att koncentrera sig mer. Så... vi får se. Men kuligt är det tycker både hon o jag!

NU har vi precis kommit hem från en spårning uppe i kidsbergens skog. Det var Tyra o jag tillsammans med *Acke, Dobby o Maja, *Sarah o leia, och *Emma o Karma.

Vi hade ingen bil utan fick tack o lov åka med i Annicas bil. Lite trångt tyckte tyra som inte kunde komma till ro mellan mina ben i framsätet. Till slut stod hon med bakbenen på golvet o resten i mitt knä. Denna omständiga flodhäst alltså!!

Väl framme fick dela förvaringsutrymme med leia. Men när vi gick o la spåren vågade jag inte ha Tyret i Sarahs fina bil. Tänkte att risken var stor att min exalterade byracka skulle klättra runt i bilen o lämna hår o smuts efter sig. Så hon fick sitta fastknuten vid ett träd o Yla. (vilket hon gjorde så gott hon kunde...)

När alla spår var lagda åkte vi upp till en skruttig jägarstuga för att fika o fördriva tiden tills det blev dax för spårning. Tyra försökte leka med pola'n Leia men icke! Troligen har stackars Leia lekt för mycket i vatten o dragit på sig en sk. Vattensvans (tror jag det heter). "Krya på dig Leia!"

Maja började med sitt spår. Hon körde på o gjorde ett bra jobb. Dessvärre har hon ju för tillfället en skadad matte som hon emellanåt fick vänt in.

Efter Maja var det Dobbys tur. En liten harig buse. Acke har gått varsamt fram med blodet för att han inte ska vara rädd. Dock hade hon idag duttat blod lika mycket som till dobbys orädde mor. I början var han feg men kom sedan igång o tyckte att det var riktigt kul! "Hurra för Bobbo!!!"

 Sedan äntligen!!!!

Tyras tur. Hon hade vid detta tillfälle ylat o ylat så hälften av krafterna var borta men laddade snabbt om på nytt när hon förstod att det var hennes tur. Jag hade gjort ett mycket längre spår denna gång, samt att det var lite slingrigt för att det skulle bli lite svårare. Jag hade även gjort ett litet bloduppehåll.

Ivrig som en galen tjur grävde hon sig fram till spårstarten. Hon löpte på som bara den... i rätt riktning till mattes lättnad! Jag fick dock bromsa henne o ryta till lite för att hon skulle lugna sig vilket hon till viss del då gjorde. Hon spårade verkligen jätte bra, men virrade bort sig vid ett par tillfällen. Hon hittade trots det tillbaka snabbt igen o fortsatte. jag behövde aldrig hjälpa henne. Vid bloduppehållet kom hon in lite fel så hon fick inte uppleva det från start om man säger. men hon kom in rätt när blodet började igen så det var väl OK ändå tycker jag.

Väl framme vid klöven var hon som vanligt glad o lekte länge med den. En mycket glad o stolt tjej travade sedan med oss tillbaka till bilarna.

O så var det Leias tur.

Detta var hennes först gång o det märktes. Hon var väldigt reserverad till en början men efter Sarah började puscha henne så vågade hon gå på lite. (man kan ju förstå att hon inte galoperade fram om hon trodde att en galen bock stod bakom kröken...) Till o från stannade hon upp för att lyssna o speja ut över skogen. Men till sist... KLÖVEN! Vilken tur att hon gillade den såå! HOn blev såå glad o stolt när hon hittade den. Det kommer nog förbrukas många klövar om Leia får hållas... Den var tydligen riktigt god.

Så jag tror att Leia kommer lära sig detta snabbt. Nu vet hon ju att det inte kom nått läskigt på vägen. Istället en supergod klöv!

Sist på startfältet var den lilla Rutinerade bruden Karma. Hon hade dock med sig en inte lika skärpt matte idag. Karma ville längre ner i backen o spåra men matten Emma sa stopp. Vi trodde nämligen att ett LEVANDE djur befann sig där. "Det var ju blod o klövspårning nu!" Till sist förstod bromsklossen Emma o Karma kunde slutföra uppdraget. Hon fann sin klöv o slickade lite demonsrativt på den, inte mer. Men lite beröm från oss tvåbenat var ju inte fel.

Sedan bar det iväg hemåt. Vi fick då åka med Karma o Emma in till stan. Denna gång krånglade inte kalven min utan (försökte) sussa på golvet framför mig med sitt huvud på växelspaken. Lite trångt men vem bryr sig när benen inte bär.

Nu är vi hemma o Tyra har intagit en av sina platser. Där ligger hon nu o sover DJUPT!

Tack alla för idag! Hoppas vi får till det nästa vecka igen!

Nu har vi varit på viltspår. Tyvärr orkar jag inte skriva så ingående eftersom att datasnillet själv råkade fixa till det så att texten försvann!!!!  :-(

Hur som helst så gick det jättebra. Tyra har varit så himla het så jag har nu minskat ner med blod. En dutt med blodkäppen ca var 1-2 meter. Hon var jätte duktig o hittade ganska snabbt till klöven. Jag trodde att hon tappat bort sig vid ett par tillfällen men såg sedan plötsligt att hon var helt rätt. Väl framme blev hon överlycklig o lekte o slängde runt med klöven i mossan. Så det var en lyckad spårning. En riktigt rolig dag som vi snart skall göra om! :-)