Välkroppad tik, välskuret huvud, vackra ögon, bra över o underlinje, fina vinklar runt om, bra förbröst och bröstkorg, vacker ridge, trevlig tik och väl visad, rör sig med kraftfulla steg.

Placering: 1

HP

BIM

Så var det över. Igår var det RR-Dag här i Örebro på brukshundklubben. Det var SRRS-Mellan som anordnade dagen. Det skulle vara utställning, agilityuppvisning som man även kund prova på själv. Och så skulle det även finnas möjlighet att provapå viltspår. Det dagen senare visade sig innehålla var... Utställning och prova på agility. LIte tråkigt att dagen inte var mer strukturerad. Jag hade tex. gärna provat på spårning tillsammans med RR-kunniga.

Men utställning blev det och där var ett av ekipagen Zangana's Aquila (Tyra) och matten Anna.

Ett annat var lekkompisen Digger och matten Veronica. Det var deras första utställning så vi var inte ensamma om att vara nervösa. Det gick i alla fall bra för dom. Digger kom på 2:a plats med HP, skönt o sååå kul!! Men tänk att man kan vara så nervös över en liten inoff. utst. När vi väl kom in i ringen kändes det lugnare. Men nu i efterhand minns jag inte allt så klart!  ;-) LIte suddigt är det allt. Hur som helst så mötte i tre andra tikar i Tyras klass (vuxna tikar).

Domaren hette Veronica Zetterberg och var mycket bra tycker jag. Dock var hon väldigt grundlig (som jag egentligen tycker är postitvt) vilket inte var till Tyras förtjusning. Hon som har har domarhanteringsskräck tyckte att det var lite för mycket pill på hennes kropp. När hon till och med ville känna på svansen så tryckte Tyra raskt undan svans o rumpa under sig. Då fick starka matte som för tillfället var ganska svajjig i benen bli lite barsk o ställa upp henne igen men fick även hålla upp bakdelen med ena handen. (hon vägen ju bara 43kg...) Det gick till slut även om det inte var nån proffsig stil.

Dommaren gav oss rött band till en mycket stor lättnad. Vi gick ur ringen för att vänta på att alla skulle bli bedömda. Bara att vi blev godkända då känndes skönt. Senare efter en del funderingar gav domaren oss en 1:a placering samt ett HP!! Och som etta fick vi ju möta bästa hane.

Av dom blev det hanen som blev BIR och Tyra blev BIM.

Senare under dagen var det även ridgebedömning för de som ville. Där var det en mycket ljus hane som vann bästa ridge. (inte så fin som tyras enligt min åsikt men...)

Hur som helst...  slutet gott allting nästan gott. Jag är jätte glad att det gick så bra placeringsmässigt men känner att Tyra o jag har mycket att träna på betr. hantering av okända. Det känns så himla tråkigt att hon är sån. Hon är ju inte allt aggresiv eller nått sånt men hon vill verkligen inte vara med när någon ska känna o pilla. Vi får terapiträna detta helt enkelt. I augusti är det ju stora SRRS-utställningen i askersund. Så en gripande uppföljning i detta drama väntar garanterat.....

Snart var det dax för sommarens utställningar! Jag har alltid hört att Tyra är en sån fin hund o att jag måste ställa ut henne. De råden har jag även följt med, i början, en lite knagglig start. Första gången jag ställde ut henne fick vi bedömningen att hon sprang för valpigt. (hon var valp o utställd i valpklassen) Konstig kritik tycker jag men vad kan man göra. Senare när Tyra var 1 år ställdes hon ut ända uppe i Sundsvall för att bedömmas tillsammans med sina syskon. Då hade hon någon flipp o vägrade hanteras av domaren. Vi fick då gå ur ringen utan bedömning men med en muntlig komentar från domaren att "Det är en mycket fin hund men jag måste kunna ta i henne för att göra en fullständig bedömning". Såå surt. Då var det inte långt ifrån ilskna o besvikna tårar. Åkt så långt o så gick det sådär.

Efter den gången tränade vi som besatta på att Tyra skulle kunna klara av den biten i ringen. Vi terroriserade alla på brukshundklubben var o varannan dag för att be de som råkade vara där att titta på hennes tänder o känna på henne. Efter mycket slit o träning började Tyra känna att det var OK att bli utsatt för detta pillande av okända tvåbentingar. Så senare den sommaren (2006) ställdes hon ut i SRRS-Mellan i Askersund o kom då.... 1:a med HP!!!!!! Så skönt o roligt. Men nu har ju matten fått mersmak o ska ställa ut igen. Vi ska på en inoff. utställning i helgen på okänd ort för alla nära o kära. Matte klarar inte av någon heande publik. Det är nog som det är. Kan inte få i mig någon mat förrän efteråt. Magen blir o upplösningstillstånd! Att det är en inoff. spelar ingen roll. Så håll nu tummarna för att det går vägen. O senare i sommar kommer de "riktiga" utställningarna. Så uppföljning kommer.... (Phu, det pirrar till av nervositet nu när jag skriver o tänker på detta. Tänk vilken fjant man är.