Idag har det varit en riktigt fin sommardag. Vi träffade Sarah o Leia o gick en promenad runt Karlslund. De lekte o for runt.
Sista biten hittade dom en pinne som var himla kul att leka med. Är det inte brottning så är det pinnfight.

Efter promenaden var jag till Hund & Katt- affären o köpte lite bra-att-ha-saker. Bland annat blev det en ny vattenflaska eftersom att den jag hade gick sönder. O så köpte jag ett hundspel. Det blev "Dog smart" som BARA kostade 279:- Jag fattar inte varför det måste vara så dyrt. Att de tror att folk har råd o lust att köpa då. Men tydligen finns det dom som har... :-)

 (o i mitt fall menar jag lust, inte råd)

Hon var iaf himla duktig. Trodde inte att hon skulle fatta så fort hur man skulle göra. Efter ett par sek hade hon hajjat. Måste nog köpa ett svårare för närmare 400:- ist. :-)

Spelet går till så att jag ska lägga godis under träklossarna som sedan ska stå i hålen på spelträt. Sedan ska hunden lyfta på klossarna för att få fram sitt godis. Låter kanske inte så avancerat men...

Tyra tyckte att det va kul i alla fall. De va ju de som va poängen!

Ute på vår lilla kvällspromenad mötte vi grannarna på andra sidan av vardagsrumsväggen (Claes o Cristin). De är riktiga hund o jakttokar. De har en tax sedan förut och har även tagit över en liten nippertippa (nån liten långhårig pensionärshund) efter att en bekant dött. Claes är jägare och är ofta ute när det är säsong. Förra året fick vi flera rådjurs och älgklövar av honom. Dessa har vi ju använt gansla flitigt (i alla fall rådjursklövarna) så jag hoppas att vi får nya nu till hösten.

Men hur som helst... (ja kommer aldrig till sak)

Han sa att den 16:e augusti är det råbocksjakt och då tyckte han att vi kunde komma med Tyra o spåra på riktigt! (Jag hade precis berättat att hon är så himla duktig o att hon tycker att det är så kul).

Man kan ju göra sånt när man vet att djuret är dött... så att det inte blir några traumatiska händelser det första som blir när man spårar på riktigt.

Detta lät ju riktigt spännande! Men frågan är ju om Tyra fixar det... eller rättare sagt, om jag fixar det. Måste nog fundera lite på detta!

Åh, va skönt att vara hemma igen!

Janne, Tyra o jag kom hem inatt vid 2 efter att ha kört från Kalmars södra sida, Dunö. Där har vi bott sedan i måndags tillsammans med ett par kompisar, Cattis o Jonas o deras goa dotter Alva. (som för övrigt är vårt gudbarn) :-)

Som resten av denna sommar så har ju solen lyst med sin frånvaro bortsett från en enda dag då vi fick en strand dag i Köpingsvik på Öland. Så LITE färg har man väl fått. I övrigt blev det lite promenader längs med Dunös stigar och Kalmars gågator.

Man kan ju lätt förstå att alla affärsverksamheter är lyckligta över denna regniga sommar. Jag har nog spenderat lite mer än vad jag annars hade gjort. Hur som helst så har vi haft det bra. Vin o grillat på kvällarna har ju förgyllt en del. ;-)

Tyra har nog haft det Ok hon med. Dock har det inte blivit några superlånga promenader eftersom att jag inte gått ensam utan fått sällskap av Cattis eller fler. Men för min del tycker jag nog att det varit trevligt med någon att prata med under promenaderna, något man inte har lika ofta här hemma.

Å så fick ja ju hjälp att bära kopplet som ni ser!  ;-)

När vi var i Köpingsvik solade Tyra lika gärna som vi andra. Konstigt att hon inte får värmeslag. Men emellanåt gick vi ner till vattnet o svalkade tassar o fötter. Det var en hel del röda maneter så larviga matte ville inte gärna ta sig en simtur. Något som nog Tyra gärna klarade sig utan. Men lite kul var det nog. Det är ju så himla långgrunt så hon kunde lätt o tryggt skutta fram i saltvattnet. Det såg riktigt härligt ut.

Det sämsta var nog sovloftet där vi sov. Tyra kunde inte med sin vildaste fantasi tänka sig att klättra upp där eftersom att höjdskräcken dominerar i sånna lägen. Så husse fick snällt bära upp och ner med vår lille vovvsing på 43kg. Lite otäckt men vad gör man. Mammig o pappig som hon är så skulle hon ha gnällt ihjäl sig själv och oss andra om hon hade sovit nere.

Hon tog även ett eget initiativ till att vakta stugan vi bodde i. Den låg på tomten till "huvudhuset" som två andra familjer hyrde. Hon vande sig ganska bra vid att ha dom o deras barn där. Om vi satt ute när de inte var hemma så var hon lugn o tyst tills...

de kom hem/ut. Då Tyra tyckte att det var VÅR tomt. Ganska jobbigt!!!

Vid ett tillfälle gick Tyra ut själv när vi inte hann med o såg då barnen precis runt vår husknut o sa då MYCKET bestämt ifrån. Tur att Cattis hann fånga upp den jäkla hunden så jag kunde släpa in åbäket till byracka! Fy faan va förbannad man blir! Önskar att jag har en hund som va riktigt folkglad o ville gosa med alla. Så pass att hon va ett rigtigt "pain in the as"!! Det känns ju lättare att arbeta fram en strategi för det än när en hund vaktar som besatt.

Det känns verkligten jätte tråkigt att hon måste vakta så. Att hon inte kan slappna av när hon märker att de ska o kommer att vara där. Eller åt minstonde när jag säger att det är OK.

Önska jag visste ett sätt att arbta bort det där.

MEN... i övrigt som sagt en bra semester. Dock skönt att vara hemma igen. Det tycker nog både Tyra o jag. Hoppas nu bara att solen tänker komma nästa semestervecka innan jobbet nalkas... tror inte det men...

Usch va ja hatar att va förkyld på semestern!!! Man får så himla dåligt samvete för Tyret då. Så för att lindra det värta åkte jag ut m Acke o spåra. Detta trots att snoret rann o svetten kom så fort ja lyfte en fot.

Vi la spår åt varandra, som vi brukar, o så fikade vi o tjattrade lite medan spåren skulle ligga till sig. Tyra var som vanligt otålig o ville gå spåret NU! Maja o Dobby gick före så Tyra fick snällt vänta på sin tur. Maja va som vanligt jätteduktig o gick klockrent. Dobby fick för första gången ett spår där klöven hade dragits med. (han är/har ju varit rädd) Till en början fegade han lite men med mycket uppmuntran o puschning av matte så gick det galant! Svansen i vädret men ville inte gärna gå precis i spåret. Stora framsteg va de i alla fall. Duktigt jobbat Bobbo!!

Sen va de Tyras tur. Väl iväg gick det hyfsat lugnt. Fick bromsa lite men tror att hon har lugnat sig lite. Idag hade hon ju dessvärre inte gjort så mycket innan eftersom att hon har en sjukling till matte. Det blåste ordentliga vindar emellanåt så hon ringade o svajade lite. Men hon är faktiskt skit duktig o hittar själv tllbaka om hon tappar bort sig. Tror att det vid många ställen hade drivit lite för hon gick vid sidan av spåret en del. Men svajade sedan in i spåret efter ett tag. O så lyckostunden sen... denna klöv alltså! Tänk va peppad man kan bli av att hitta en snuskig o halvgammal avstympad fot!

Acke o jag flåsade oss upp genom skogen för att gå tillbaka till bilarna medan Tyret skuttade fram med klöven i ett säkert grepp i käften. Men lite flåsigt var det nog även för lilla fröken...  :-)

Själv hittade jag lite svamp under tiden ja la Majas spår så nu har ja precis ätit färskpotatis o stekt kantarell. GOTT!!

Ska lägga mig i soffan nu o slöa lite. Vill bli frisk NU!

Äntligen hemma till min bebba igen!!

Jag har varit till Helsingfors med min mamma medan Tyret va hemma med Janne. Självklart har ja inget att oroa mig för o det har jag inte gjort heller men...

Det är så skönt att va hemma o kunna gossa igen!

Dock kom jag hem med en förkylning som troligen inte heller Tyra uppskattar. Idag blev det en tvångspromenad, från min sida. Ja visste när jag gick ut att jag inte skulle orka gå nån mer lång under denna dag så det var lika bra att gå medan ja va ute. Så vi, ja tyra o mamma, gick en prommis i ca 1 tim o 40 min ute i Fjugesta. Solen sken till en början men blåsten höll oss naturligtvis oxå sällskap. Inte kan väl solen vara framme utan att nått annat ska jäklas! O efter en timme kom även... regnet o oskan! Så den sista biten joggade vi hem. Flåsig o svettig av både spurten o förkylningen satte jag mig utmattad i soffan o var himla glad att ja va hemma hos mamma så ja kunde sitta där tills maten va klar! Efter mat o lite prat åkte vi hem. Ska bädda med täcke i soffan o ha en riktig myskväll nu. Kanske kommer det ligga en fyrbenting i soffan oxå... :-)

Två kompisar på en o samma dag!!

Idag ringde Veronica på morronen (11.00) o ville gå en prommis med oss. O de tackar man ju inte nej till. Lite sällskap på promenaderna är ju aldrig fel. Vi gick en vanlig sväng förbi hästhagen o så runt vid karlslund o svartån upp till fallen. Digger o Tyra lekte o for runt hela tiden medan vi kacklade.

Hon försökte flera gånger springa ner till svartån men blev hejdad av mig. Jag har ju tänkt undvika det ett tag för att se om hennes konstiga pluppar på huvudet o skuldrorna försvinner. En larvig förhoppning har man ju. Kanske är det bara dåligt vatten. Det är ju lätt att åtgärda!

Väl hemma igen efter ca 2tim gick vi hem o drack vatten. För en gångs skull har det ju varit sommar idag. Sedan gick vi bort till en närliggande skola o mötte Alfons där. Det är ju en annan äldre RR-hane som Tyra lekt mycket med under sin uppväxt. Han var dock väldigt trött i ville inte leka alls. Tyra försökte o försökte. Hoppade framför honom o svängde på rumpan som en skadad orm! Men inget funkade så istället fick hon roa sig på egen hand genom att rota runt i buskagen. Efter nån timma gick vi åter igen hem, denna gång för att ta de lugnt. Skönt när man känner att hon fått leka av sig ordentligt.

Sover gott nu i sin lilla bur!!

Igår fick vi äntligen träffa Sarah o Leia som varit på semester. Det var såå länge sen sist kändes det som. När vi gick utanför dörren o mötte dom ute i parken såg man direkt på Tyret att det var några hon kände igen! Då var det minsan svårt att gå fint...

Vi åkte ut till skogen vid brukshundklubben o gick en promenad så de kunde leka fritt. De lekte o busade som attan. Busfröet Leia hittade lite lerpölar att plaska i på vägen medan Tyra, fjompig som hon är, gick omvägar för att inte bli lerig.

Kul va det i alla fall att ses igen o för Tyra att leka med en KÄR gammal vän!

Igår åkte Tyra, Acke, Maja, Dobby o jag till Emma o Karmas sommarstuga som ligger vid Kristinehamn. Vi åkte på förmiddan o kom fram vid 12. Väl där började ju allt som det inte ska...

Ja säger bara terriers...

Karma o Maja rök ihop o Karma blev hängandes i Maja när Acke lyfte upp henne. Såg lite läskigt ut faktiskt. Kanske för att jag inte är van med terriervovvar. Det gick dock ganska bra ändå. Maja fick märken på mgen o svullnade vid en tutte. Hoppas det inte blev mer än så, som man inte såg...

Hur som helst. tyra stortrivdes o skulle nog gärna åka dit måånga gånger till!! Hon o Emmas föräldrars Vorsteh, Astrid, lekte jätte bra. De for fram över klipporna. De kom verkligen jättebra överrens.

 När man är borta bland andra hundar såhär är det så himla kul att se hur de beter sig. Nu när jag har lärt mig lite mer om hundars signaler så såg jag tydligt hur duktig Tyra var emellanåt. Hon ville såå gärna leka men Astrid eller Karma sa iland ifrån genom att morra eller dyl. Tyra vände då bort huvudet o gick förbi för att visa att hon inte skulle gå på mer. Sen var hon dock där igen!

men men, Vill man leka så...

Vi åkte ut o la spår åt alla fem hundarna. Jag la till Karma o va lite nervös. När man lägger spår åt fröken gäller det ju att sköta sig... ;-)

Det gick dock bra trots att det var en himla berg-och-dal-bana genom hela spåret.

Tyra fick under de andra hundarnas spårning vara med Emmas mamma eller pappa. En himla bra träning för både henne o mest mig. Ja är nog lite FÖR mycket hönsmamma tror jag. Måste nog inse att det är en hund o inte en kyckling jag har...

Tyra fick ett spår som Acke hade lagt. Det var jättebra mark o snirkligt o bra. Det var dock väldigt långt och hade legat JÄTTELÄNGE. Tyra är ju van att gå spår som legat max 1½ tim. Medan det här låg mellan 4-5 tim. Så det var både långt o hade legat bra länge.

Men Tyra var såååå duktig. Hon började jättefint o hade ett så himla bra tempo. Kanske berodde det på att det hade legat länge eller att hon lekt o varit igång så hela dagen. Ett superbra tempo hela spårningen. Hon kom bort sig lite på mitten så där irrade vi runt en stund men hittade sedan rätt. Hon blev riktigt utpumpad o fick vatten säkert en 4 gånger. Man märker tydligt hur de får upp bättre luktkapacitet när de blött nosen.

I slutet kände både hon o jag att vi ville komma fram till klöven NUU!! Tyra gav mig mot slutet blickar som sa "snälla matte, vart är den där ... klöven".

Å så äntligen... hittade vi den, å som vanligt var lyckan gjord!!

Skönt att hon blir så glad. Då får hon ju verkligen en värdig belöning för mödan.

En super bra dag vet det hur som helst.

Bus, bad..., mat, fika, utställningsträning, hundprat, spårning, promenad för vissa...,

Tyra var såå trött o sov i bilen hem o nästan kröp in till lägenheten för att slänga sig på sin plats o äntligen få somna ordentligt.

Tack Emma o hälsa dina föräldrar o tacka för en jättebra dag!!