Ikväll var vi på ringträning på brukshundklubben. Det är ju en upplevelse i sig!!

Tänk vad mycke folk som har hund men som inte har en aning om hur det funkar o hur man ska fostra/arbeta med sin hund. Det är både komiskt o tragiskt att se. Men naturligtvis finns det dom som kan o vet. Det var hur som helst MASSOR av hundar o mattar där som ville ringträna. Det är en man där som agerade domare och tydligen är "nyexamenerad" som detta.

Det jag var där för att träna var ju främst kontakten med domaren o Tyra. Hon vill ju inte ha någon närkontakt med domare o folk som bara kommer fram o pillar. Rumpen är hon mest rädd om!

Jag har lyssnat o försökt lära av Emmas råd. Jag håller en godis i handen o håller den knuten o ställer upp henne UNDER TYSTNAD. Det sistnämnda mycket viktigt för att hunden inte skall känna att det gör fel. Ställer den sig fel eller dummar sig så skall man bara ställa om den. När hunden sedan står rätt skall man teckna med sin knutna näve. (sträck ut fingret i en snabb rörelse och ge sedan direkt i samma stund godisen som du håller i samma hand. (gu va krångligt det var att förklara detta...)

Upprepa detta och utveckla sedan genom att röra på hunden o korrigera tassar o dyl.

Tyra var jätte duktig o fattade snabbt vad som gällde.

När "domaren" kom fram va han så in i H-vete korkad o slängde sig fram utan att invänta att hunden är med på det eller att jag som matte kanske ville säga något. Han tog i henne o hon ner med rumpan i backen!

Jag gick sedan åt sidan o tränade för mig själv. Veronica, en jag känner lite var där o hade sin hund i bilen så hon hjälpte mig att vara domare. Jag ställde upp Tyra o höll handen knuten framför henne. Hon väntade ivrigt på att tecknet o godiset skulle komma. Veronica gick då fram o strök snabbt över Tyras rygg o Tyra stod duktigt stilla så jag gjorde tecknet o gav godis. Min lilla bebbe vifftade glatt på svansen så vi gjorde proceduren flera gånger. Senare bad jag en annan kvinna att komma fram o dra handen över Tyra o lika så då så stod hon stilla o var focuserad på min hand. HURRA!!

Då var det dax att springa i ringen o sedan ställa upp oss på rad. Vi gjorde det, med svansen i vädret :-), o sedan kom "domaren" fram för att titta hur de stod. Jag bad honom då att snabbt stryka över hennes rygg. (då hade jag ju hunnit ställa upp henne o höll fram handen). Han gjorde så o Tyra stod kvar. Det fick räcka för den kvällen. Man ska ju ge sog när det går bra.

Så nu har jag fått upp hoppet för detta!! Äntligen börjar jag se en liten ljusstrimma långt där borta.

 så...

TACK EMMA!!!!!!